Gardells ”folkhemsislamism”

.
Mattias Gardell skriver i dagens Aftonblad om Muslimska brödraskapet såsom vore de en utlöpare till det svenska folhemmet. Men: till vilka riktar han sig?

Tycker det börjar bli rent pinsamt att media över huvud taget publicerar den här typen av ovetenskapliga partsinlagor. Som om blotta närvaron av dessa skulle rädda oss från islamisternas krav.

Betecknande för Mattias Gardell är att han så uppenbart okritiskt köper Muslimska brödraskapets (MB) egen marknadsföring av sig själva.

Att MB ej deltagit i Egyptiska folkets nyliga befrielsekamp är väl känt. Men: varför har de inte gjort det? Analysen uteblir kring hur de är förbjudna som politiskt parti i Egypten. Varför är de det?

Frågorna hänger i luften.

Inte ens Gardell har ett svar.

Gardell har samma syn på MB som han har på det svenska folkhemmet: ”Som term beskriver ‘folkhem’ det sociala välfärdssamhälle Brödraskapet säger sig vilja realisera. Samhällsekonomiskt eftersträvas en kapitalism med vänligt ansikte, där fri företagsamhet kombineras med ett progressivt skattesystem för att möjliggöra en utbyggd allmännytta där varje medborgares rätt till mat, vatten, bostad, sjukvård och utbildning skall garanteras. Den goda staten skall byggas med gradvisa reformer, inte väpnad revolution.”

Att förutsättningarna för Muslimska brödraskapets ställningstagande i sig innebär att den stat man vill uppbygga är islamisk och att lagarna ska vara sharia-lagen och därför prästerskapet ska vara överordnat alla ”demokratiska” inrättningar undviker Gardell sorgfälligt att ta upp.

Vad Gardell själv vinner på detta offentliga ställningstagande är ännu outrett.

Att MB köper in sig hos de fattiga med sina sociala aktiviteter i avsikt att skaffa sig anhängare tar Gardell inte ens upp. Tvärtom lovordar han MB för dessa PR-aktiviteter.

Gardell köper även – helt okritiskt – att MB utåt ”i årtionden tagit avstånd från väpnad konflikt”.

I samma stycke skriver han att ”Magnus Norell (Svenska Dagbladet 8 feb) varnar för att Brödraskapet inte tagit avstånd från all våldsanvändning, men det gäller” – enligt Gardell – ”också kristdemokrater och socialdemokrater”.

Alltså försöker Gardell med hänvisning till svenska riksdagspartier förminska betydelsen av MB:s våldsanvändning. Gardell gör sig därvid skyldig till mer än en logisk groda.

Gardell för ett romantiserande resonemang kring ”förnyarna” visavi de konservativa inom Muslimska brödraskapet. Enligt Gardell finns således en yngre, internetbaserad fraktion av MB som vill något annat än MB själva. Men hur väl rimmar detta med Brödraskapets grundläggande intentioner? Hur stort inflytande har dessa internetbaserade ”ung-islamister?” Är inte dessa ”förnyare” i själva verket bara en del av Muslimska brödraskapets PR-apparat? Ytterligare en del av MB:s avväpnande ansikte utåt?

Kritisk granskning av detta slag undviker Gardell helt och hållet.

Gardell undviker dessutom helt att ta upp organisationens koppling till Hamas. Om Gardell vore seriös, skulle han ha tagit upp denna koppling till granskning. Varför gör inte Gardell det?

Inte heller tar Gardell upp att Muslimska brödraskapet organiserar muslimer i mer än 70 (enligt andra bedömare mer än 80) länder i världen. Varför gör han inte det?

Istället beskyller Gardell den stackars Per-Albin Hansson (död sedan mycket länge) för att på något klärobskyrt sätt ha postumt samröre med Muslimska brödraskapet.

En följdfråga är: vill Gardell på ett undermedvetet plan ta upp en parallell med det nazist-samröre som Per-Albin & Co hade under andra världskriget? Alltså att dåtidens nazism och dess inverkan på Sverige är att jämställa med nutidens islamism?

I så fall måste vi läsa mellan raderna när Gardell skriver.

Man undrar vad som driver Mattias Gardell. Påtaglig är frånvaron av logiskt tänkande.

Kan Gardells analytiska ambitionsnivå vara satt av piskor och morötter från den islamistiska världsorganisationen? I så fall: hur hamnade Gardell i deras garn?

Sannolikt måste vi vänja oss vid att betrakta Gardell och andra pro-islamister (Hjärpe) som ett slags patetiskt fega medlöpare till islamiseringen av väst. Frågan är hur stort utrymme vi ska tillåta dem att ta i det offentliga rummet.

”Per Albins bröder” av Mattias Gardell

Magnus Norell: Muslimska brödraskapet en del av problemet

Hot mot Sverige

Muslimska brödraskapets kluvna tunga